Hippietanten

Efter en oerhört tung dag med fruktansvärt jobbig begravning kom jag hem uttorkad efter alla tårar och med sprängande huvudvärk . Det enda jag ville göra var att gå och lägga mig under täcket och bara sova bort det jobbiga. Men jag bestämde mig ändå för att gå och träna. En snabb promenad bort till gympalokalen och det kändes genast lite lättare. Passet körde jag med en sådan frenesi att jag trodde hjärtat skulle sprängas i brösten. Det var precis som om jag tänkte att en skenande puls skulle ta bort allt det jobbiga. Tårarna strömmade och så även svetten.

Just nu är jag ju naturligvis helt utpumpad, men det känns ändå lite lättare. Tänk vad helande det ändå kan vara att låta kroppen jobba riktigt hårt. Nu väntar en skön dusch och sedan skall jag göra ett nytt försök på spikamattan. (jag har fått låna mina föräldrars medan de är på semester.) Alla som jag pratat med och som använder spikmatta säger att det bästa är att ligga på den precis innan man skall sova. Det skall tydligen vara väldigt avslappnande och sömnen skall tydligen bli väldigt skön!

Det ser jag fram mot!

Kramar/
Hippietanten